Före detta Färjestad-ikonen och nu också före detta Vimmerby-tränaren Peter Nordström har varit riktigt i hetluften på senaste tiden. Efter uppbrottet med smålandsklubben har det delats ut kängor från både Nordströms och sportchefen Marcus Samuelssons håll, där den förstnämnde stått ensam i stormen.
De flesta känner honom som högerforward i Färjestads Jönssonliga som skördade stora framgångar under 90- och 00-talet. Tillsammans med Jörgen Jönsson och Pelle Prestberg kammade han hem inte mindre än fem SM-guld till Karlstadklubben.
Desto färre känner Peter Nordström i hans nya roll ståendes bakom avbytarbänken. Som tränare ett fortfarande ganska oskrivet blad, som tyvärr fläckats ner av senaste veckans händelser. Därför vill jag passa på att ge min bild av just tränaren Peter Nordström.
Till och börja med vill jag säga att jag inte lägger någon värdering i det som hände i Vimmerby förra veckan, då klubben valde att entlediga Peter från sitt jobb som huvudtränare. Därför har jag inte heller någon kommentar på huruvida Peters eller sportchefen Marcus Samuelssons uttalanden i media stämmer bäst överens med verkligheten.
Jag hade visserligen bara Peter som tränare i mindre än en halv säsong. Men det jag kan säga är att jag uppfattade honom som en skönt nördig hockeyälskare och seriös ledare som genuint motiverades av att utveckla spelare.
Erfarenheten och drivet
Peter kom in i slutet av förra säsongen när vi behövde en assisterande tränare i Nyköping Gripen. Han hade lämnat sin roll som huvudtränare och sportchef i division 2-laget Filipstads IF och hade innan dess hunnit med en tid som huvudtränare i AIK. Och trots sin minst sagt gedigna spelarkarriär och fem säsonger långa karriär som tränare kom han in på Rosvalla med ett driv som om det var hans första dag i ett omklädningsrum.
Jag kommer ihåg första träningen. Han började direkt skriva upp statistik på tavlan. 62% vs 12%, eller någonting sånt där. Alltså andelen skott på mål när vi åkte in med pucken i zon jämfört med när vi dumpade in den. Efter det gick han snabbt över till varför W28 är den mest fördelaktiga vinkeln på klubbladet och att si och så många forwards i SHL-laget Färjestad använde just den. Hade jag varit lika insnöad på siffror och avgörande detaljer hade jag kanske kommit ihåg den exakta siffran för hur många av spelarna det var. Kanske hade jag även spelat högre upp i seriesystemet, för Peter upprepade ofta att det inte skiljde mycket mellan oss spelare i Hockeyettan och spelarna i SHL. Nåja, men ni förstår poängen.
Något annat som imponerade var att förutom en förkärlek till statistik och ett öga för detaljer hade Peter – från dag ett – stenkoll på vilka alla var. De spelare han inte kände sen innan hade han kollat upp på video. Jag vill minnas att han hade fler frågor om mina fyra år på college än vad jag hade om hela hans karriär.
Dags att dra vårt strå till stacken
Då jag varken haft Peter som huvudtränare eller är insatt i situationen kan jag inte säga om det var rätt eller fel av Vimmerby att säga ”tack och hej”. Det jag vet är att erfarna tränare med långa spelarkarriärer på hög nivå, och med ett ”spelarna först”-mindset, är en bristvara. I en tid då utomstående tillåts rikta rasistanklagelser mot den svenska förbundskaptenen i fotboll utan att han får uppbackning av ens de egna spelarna, och den mediala bilden lätt blir sanning, känns det viktigt att som spelare dra de strån jag kan till stacken. Även om de är små. Tillsammans kan vi hjälpas åt att ge en rättvis bild av människor och undvika att den mediala bilden oförtjänt sänker någons marknadsvärde.
Artikeln är skriven av:
Alexander Carlsson – Sportskribent
alexander@sportnyhet.com
Kommentera gärna