Foto: Bildbyrån

Det är redovisningsföretaget EY som för femte året i rad har granskat klubbarnas ekonomi och den visar att coronapandemin har satt klubbarnas ekonomi i obalans och kan framöver sätta än mer djupa spår om pandemin blir långvarig. Detta fastän att SHL-klubbarna förra året ökade omsättningen trots uteblivet slutspel, men rapporten visar också på att publikfrågan under säsongen är otroligt viktig för klubbarnas överlevnad på lång sikt. Fem klubbar kommer enligt rapporten att ha ett negativt kapital redan efter 8 stycken hemmamatcher utan publik. 

Rapporten är inte enbart dyster den visar att SHL-klubbarna än så länge har klarat av coronapandemin relativt väl. Med statliga ersättningar och nedskurna kostnader så har klubbarna kunnat klara av krisen tills nu. Men rapporten visar också på vilken skörhet som finns hos vissa av klubbarna vad gäller ekonomin och där publikfrågan är en central del i detta. Rapporten visar nämligen att två SHL-klubbar skulle ha ett negativt kapital redan efter fem hemmamatcher utan publik och att fem klubbar skulle ha ett negativt kapital efter åtta hemmamatcher utan publik. Skulle det bli ett mardrömsscenario för klubbarna där hela säsongen blir utan publik så kommer totalt 10 av 14 klubbar ha ett negativt kapital när säsongen är färdigspelad.

Så om säsongen 2020/2021 måste spelas utan publik kommer flera klubbar behöva hitta ännu fler alternativa inkomstskällor och skära ner på kostnaderna ytterligare och hoppas på att det statliga bidragen fortsätter.

Fyra SHL-klubbar har i nuläget ett eget kapital som underskrider 10 miljoner kronor. SHL valde att inför den här säsongen slopa licenskravet som tidigare har funnits där klubbarna ska kunna visa upp ett eget kapital som överskriver 6 miljoner kronor. Om licenskravet hade varit kvar den här säsongen så hade Malmö Redhawks för andra året i rad hamnat under gränsen. Innan pandemin slog till så var målet från Svenska Ishockeyförbundet att gränsen successivt skulle höjas under kommande åren, men i och med att coronapandemin slog till med en sådan kraft så återstår det att se hur förbundet hanterar frågan om eget kapital och licenskrav framöver.

SHL-klubbarna gjorde ett positivt ekonomiskt år 2018/2019 där rörelseresultatet ökade med sammanlagt 5 miljoner kronor men där rapporten visar att variationen mellan klubbarna är stor. Även kostnaderna som SHL-klubbarna har under en säsong ökade under 2018/2019 till totalt 1 899 miljoner kronor. Det är en ökning med 2 procent jämfört med tidigare säsong.

Det är totalt sex av klubbarna i SHL som har en negativ ekonomisk tillförsel vilket betyder att de löpande kostnaderna för klubbarna är högre än intäkterna, detta beror till stordel på den pågående pandemin.

Den intäkten som är störst för SHL-klubbarna är rättighetsersättningar vilket står för 29 procent av den totala intäkten för klubbarna.

Ser man till utgifter så är lönekostnaderna den största utgiften för klubbarna där är det Färjestad som är den klubben som har högst lönekostnader med 98,9 miljoner kronor. Oskarshamn är den klubben i SHL som spenderar minst pengar på löner med en lönekostnad på 41,3 miljoner kronor.

Klubbarnas egna kapital 2019/2020
Färjestad BK 118,9 miljoner
HV71  56,4 miljoner
Skellefteå AIK  47,5 miljoner
Frölunda HC 44,2 miljoner
Växjö Lakers  29,9 miljoner
Djurgårdens IF  29,3 miljoner
Luleå Hockey  24,3 miljoner
Leksand IF 22,7 miljoner
Brynäs IF 16,2 miljoner
Rögle BK  10,6 miljoner
Linköping HC  9,6 miljoner
IK Oskarshamn 7,5 miljoner
Örebro HK  7,2 miljoner
Malmö Redhawks  2,9 miljoner

Något som står klart för alla klubbar i SHL är att det är en otroligt oviss framtid för klubbarna i och med coronapandemin och att om publiken uteblir under en längre period så behöver klubbarna både skära ner på utgifter men även hitta flera alternativa inkomstkällor att balansera upp ekonomin med.

Artikeln är skriven av:

Miguel Elmstedt Veiga – Sportskribent
miguel@sportnyhet.com

>> Läs mer om mig här